Dagen i punktform

- jobb
-2 promenader med pollen
- ingen från Möller ringde
- va med Sara & myste
- önskade mig saker av mamma i present (kom äntligen på nått)
- välbehövligt samtal med den bästa i tele

Jag är så himla trött på folk, alla nästan. Hur folk beter sig & hur de tänker överhuvud taget. Jag har fått höra sen jag var liten hur äckligt bortskämd jag är. Men vad jämför dom med då? Mina föräldrar gillar att lägga pengar på mig, speciellt min älskade mamma. Men jag vet andra personer som säger "jag är inte alls bortskämd" men dom har föräldrar som åker fucking jorden runt för att hämta upp dom då det är jobbigt att röra fläsket till bussen. Det är väl ändå att vara bortskämd? Att få skjuts över allt & få allt serverat på silverfat? Det är iallafall något jag tycker. Det finns flera sätt att vara bortskämd på men jag har ta mig fan lärt mig att göra saker själv & vågar prata för mig utan att oj, där ljög jag visst lite.
Så att få allt serverat när man är liten eller, större delen av livet, skadar nog en aning mer än om man har snälla föräldrar som vill köpa nått fint till sitt barn istället för sig själv.

Långt inlägg. Men det behövdes! Vet att personer jag menar kommer läsa detta, bättre det än att jag säger det till er för då börjar ni bara böla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0